BIFÖRTJÄNSTERNAS STORLEK OCH STRUKTUR PÄ BOKFÖRINGSGÄRDARNA I FINLAND Patrick Hackman Lantbruksekonomiska inrättningen vid Helsingfors universitet Mottaget 1.12. 1964 I Finland fär ett stort antal lantbrukarhushäll sin utkomst delvis utanför det egna gärdsbruket. Detta förhällande illustreras av bl.a. det faktum, att arbetsin- satsen utanför det egna gärdsbruket enligt lantbruksräkningen 1959/60 utgjort ca. en sjättedel av lantbrukarbefolkningens totala arbetsinsats. Under femtiotalet har en betydande ökning av arbetsinsatsen utanför det egna gärdsbruket ägt rum. Lantbruksräkningen av är 1949/50 gav nämligen vid handen, att andelen arbete utanför det egna gärdsbruket i slutet av fyrtiotalet skulle ha motsvarat ungefär en tolftedel av lantbrukarbefolkningens totala arbetsinsats. Det delvis härigenom ökade intresset för företagsekonomiska problem i anknytning tili verksamhet, som förutom jord- och skogsbruk omfattar även andra former, har föranlett utförandet av nu ifrägavarande undersökning. Undersökningsmaterialet och dess behandling Under vären 1963 insamlade författaren, pä lantbruksekonomiska forsknings- anstalten i Helsingfors, ur bokslut uppgjorda i anslutning tili lantbrukets lönsam- hetsundersökningar vissa uppgifter om biförtjänsterna pä vära bokföringsgärdar. I undersökningsmaterialet har alla bokföringsgärdar ingätt. Gärdamas antal, som 1950/51 var 846 har relativt jämt stigit till 1 279 för är 1961/62. I ovannämda bokslut har biförtjänstinkomsterna grupperats enligt forsknings- anstaltens direktiv pä följande sätt: Skilt specificerade; 1) Inkomster frän arbete och förrättningar utanför gärds- bruket t.ex. fraktkömingar och kommunala uppdrag, affärsföretag, hemindustrier, grus- och sandförsäljning, ny- och stenröjningspremier samt byggnads-, jordför- bättrings- och maskinunderstöd. https://www.c-info.fi/en/info/?token=qtaYh45WTWuimUnc.qITLYqCajqBFGMAu5P3eaA.nW14t3syoqe0R-1RCpjCkefnF4_Etid68CBDg5iYYV-TF1FWDseW7__gCwC-GvQlvMRciO9a-qGyPt-L5xQh-hcOHa1pRARhCNNNM_8cXuBJKV5HHykxpLxXb81tJLPzFrpv_3KHilVmDf2RmE9g9uGlJQ-uNmvDmN7-hlo 78 Antecknade som gruppsummor: 2) Aktiebolags- och andelslagsdividender. 3) Ränteinkomster. 4) Erhällna gävor och arv. 5) Barn- och familjebidrag. 6) Lyftade folkpensioner, älderdoms- och tillskottspensioner. 7) Livförsäkringar. 8) Företagar- familjens olycksfallsersättningar. 9) Hyresinkomster frän traktor, bil och skörde- tröska. För att nä en klarare indelning av biförtjänstinkomsterna med den aktiva in- satsen som indelningsgrund har inkomsterna i denna utredning grupperats pä föl- jande sätt: 1) Arbetsersättning, omfattande ersättning för allehanda arbeten, utförda utanför det egna gärdsbruket t.ex. skogsarbete i annans tjänst, arvoden för förtroen- deuppdrag samt bokföringspremier. 2) Inkomster frän företagsverksamhet, omfattande alla inkomster, som här- stammar frän aktiv ekonomisk verksamhet dock ej löner, ej heller inkomster ifrän värdepapper eller inkomster ifrän uthyrda egentliga lantbruksinventarier - se punktema 1, 3 och 4. 3) Maskinhyror, inklusive lön för verksamhet i samband med maskinuthyrning, exempelvis skogskörslor i annans tjänst med häst eller traktor samt skördetröskning och torkning av säd i biförtjänstsyfte. 4) Inkomster frän värdepapper samt depositionsräntor. 5) Sociala understöd och härmed jämförbara inkomster. 6) Statsunderstöd, som i princip syfta att finansiera vissa investeringar t.ex. stenröjningspremier. 7) Gävor och arv. 8) Realiserade tillgängar, som kunnat hänföras tili biförtjänsttillgängarna samt skillnaden mellan försäljningspris och bokföringsvärde för alla övriga avyttrade inventarier (i fall att skillnaden värit positiv) t.ex. försäld tomtmark, försäkringser- sättningar mm. minus deras bokföringsvärde. 9) Ospecificerade inkomster, omfattande även oklart rubricerade biförtjänst- poster. Storleksgruppen IV (50 -f ha red. äkerjord) bar behandlats skilt endast för Södra Finlands undersökningsomräde. I de övriga omrädena bar gärdarna i denna storleksgrupp, p.g.a. sitt ringa antal (6 st.) samt da de i storlek värit endast obetyd- ligt ovanom klassgränsen 50 ha, hänförts tili storleksgrupp 111. Detta tillvägagängs- sätt bar tillämpats endast för är 1950/51 (se tab. 2) enär den IV storleksgruppen är 1960/61 funnits representerad endast i Södra Finlands undersökningsomräde. För att fä fram en klar bild av eventuella förändringar i biförtjänstinkomsternas sammansättning bar det, p.g.a. en stark minskning i de ospecificerade biförtjänst- inkomstema frän är 1950/51 tili 1960/61, värit motiverat att fördela de ospecificerade postema päde övriga biförtjänstinkomstslagen. Da det i flertalet fall berott pä ofullständiga anteckningar i kassaböckema, att inkomsterna icke specificerats i bokslutsblankettema, bar det ej värit möjligt att nä nägon uppfattning om hur dessa poster kunde ha fördelat sig päde olika inkomstslagen. Det bar sälunda före- fallit rimligt, att fördela de ospecificerade inkomsterna i förhällande tili omfatt- ningen av de specificerade inkomstgrupperna. 79 Kassainkomsterna, som presenteras i tabellerna 1 och 2, omfattar bokförings- ärets kontantinkomster plus värdet av de varor, som sälts pä kredit och vars betal- ning framskjutits tili följande bokföringsär. Inkasserade tillgodohavanden frän före- gäende är har följaktligen icke inräknats i inkomsterna. Kassainkomsterna har icke heller omfattat läne- och depositionstransaktioner. Tabell 1. Penninginkomsten frän bitjänst i genomsnitt per gärd, de sammanlagda penninginkomsterna samt de förras andel av de senare pä bokföringsgärdarna i Finland under perioden 1950/51—1961/62 (jfr. 2,4). Table 1. Offfarm cash receipts per farm, total cash receipts per farm and the relationship between the two digits in % on Finnish bookkeeping farms during the period 1950/51 1961/62 (cf. 2,4). Penninginkomst Penninginkomsten Summa penning- Pennininkomsten Bokf.-är frän biförtjänst per frän bitjänst korri- inkomster i medeltal fr in biförtjäst i % bokf.-gird mk gerad enl. parti- per bokföringsgird av summorna pen- prisindex till 1960/61 mk ning inkomster ärs nivä Fiscal Off-farm cash Off-farm cash Total cash receipts Off-farm cash receipts year receipts per farm receipts according to per bookkeeping in per cent of total mk price level 1960/61 farm mk cash receipts 1950/51 1551 2227 11237 13.8 1951 52 2246 2632 1467!» 15.3 1952/53 1917 2405 11830 16.2 1953 51 2034 2600 13079 15.6 1954/55 1950 2504 13546 14.4 1955/56 2113 2673 14530 14.5 1956 57 2316 2748 15003 15.4 1957 5S 2314 2455 15921 14.5 1958/59 2322 2443 16252 14.3 1959 tin 2519 2582 19715 12.8 I9(i(i (il 2681 2681 21728 12.3 1961 62 3035 3022 22231 13.6 Beträffande materialets representativitet bör här framhällas att de undersökta gärdarna, förutom att de värit relativt fä, ger en i viss män skev bild av finska lant- bruksföretag i gemen. Detta beror i huvudsak pä att smäbrukens andel av alla bok- föringsgärdar värit jämförelsevis liten och att företagama pä dessa gärdar hyser speciellt stort intresse för jordbruk (3, 5). Företagsledarens större intresse för jord- bruk leder oftast tili att jordbruksdriften intensifieras. Resurser, om vilka de olika driftsgrenama konkurrerar, kommer dä i första hand att utnyttjas i jordbruket. Bokföringen och bokföringskonsulenten kan dessutom tänkas ge värdefulla informa- tioner om företagets resurser och hur driftsledaren bör utnyttja dessa inom ramen för det egna gärdsbruket. Det kan tänkas att företagaren dessutom genom effektivare jordbruksdrift när sä stor ekonomisk vinning, att hans behov av ytterligare in- komster minskar i sä hög grad att hän icke längre är villig att lämna sin gärd för eventuella inkomster pä annat häll. Tabell 2. Biförtjänsternas sammansättning och biförtjänsternas andel av alla kassainkomster under ären 1950/51 och 1960/61. (Siffroma betecknar % av de totala penninginkomsterna frän biförtjänst samt biförtjänstinkomsterna i % av gärdarnas hela kassainkomst). Table 2. Off-farm income structure and off-farm part of total cash receipts on Finnish bookkeeping farms during fiscal years 1950/51 &■ 1960/61. (Figures presented denote percentages). Per storleksklass alla omräden. Per undersökningsomräde alla storleksklasser. Per size class all districts. Per investigation district all size classes. ') 10 ha 10-25 ha 25-50 ha 50+ ha alia all S F M F S-ö N-ö N- F 50/51 60 61 50/51 60/61 50/51 60/61 50/51 60/61 50/51 60/61 50/51 60 61 50/51 60/61 50/51 60/61 50/51 60/61 50/51 60/61 lnkomstslag Income croup 1. arbetsersättning 36.9 38.9 26.7 27-1 8.3 26.1 14 3 32.3 23.5 31.0 17.5 27.0 17.6 30.9 29.0 45.6 47.5 32.8 43.6 36.7 labour income 2. företagsverksamhet .. 4.9 6.3 10.0 9.5 33.5 11.7 11.0 17.2 14.7 9.6 11.7 11.4 24.8 8.9 5.4 6.1 1.8 12.5 8.8 5.2 side-line enterprises 3. maskinhyror 12.8 17.0 8.7 22.9 9.6 17.3-13.9 9.2 19.5 8.1 18.1 7.3 24.9 14.6 10.5 13.1 20.3 11.0 17.8 machines rented (olai summa 54.6 62.2 45.4 59.8 51.4 55.1 25.3 63.4 47.4 60.1 37.3 56.5 49.7 64.7 49.0 62.2 62.4 65.6 63.4 59.7 4. värdepapper räntor 16.3 4.5 12.6 7.5 15.0 14.7 27.4 12.9 15.3 8.3 24.9 11.3 12.4 7.8 12.0 5.2 4.0 3.0 1.7 3.2 shares &• interests 5. sociala understöd 15.3 21.0 118 18 9 5.6 10.3 0 8 4.9 10.2 16.9 7.8 13.5 7.2 17.7 17.6 22.2 22.2 19.9 12.8 22.4 social allowances 6. statsunderstöd 6.7 3.1 5.6 2.1 1.7 03 21 4.6 19 3.3 1.2 2.4 2.1 1.9 1.9 9.2 3.0 17.2 3.7 agricultural subsidies 7. gävor&arv 41 5.3 15.3 5.2 10.9 2.9 44 06 10.6 4.4 10.1 4.6 13.7 3.7 18.1 2.9 1.2 4.7 1.6 5.7 gifts &■ inheritances 8. realiserade tillg 3.0 3.9 9.3 6.5 15 4 16.7 40.0 18.2 11.9 8.4 16.6 12.9 14 6 4.0 1.4 5.6 0.9 3.8 3.3 5.3 assets sold sammanlagt total 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Biförtjänstinkomster i % av allakassainkomster . . 27.6 21.2 14.7 12.7 10.8 8.4 7.4 7.7 13.8 12.3 10.4 10.0 17.9 13.4 15.8 14.1 21.0 17.8 24.9 21.6 Off-farm cash receipts in % of totalcash receipts *)S F = South Finland investigation district M— F = Central Finland » » S Ö = South Ostrobotnian » » N— Ö = North » » » N— F = North Finland » » 81 Diskussion För att rätt kunna bedöma biförtjänsternas betydelse som inkomstgrupp, bör man jämte penninginkomstema även beakta naturahushällningens omfattning i hela rörelsen samt de förändringar, som inträffat däri under den studerade perioden. I gärdsbruket (jordbruk och skogsbruk), men speciellt för jordbrukets del, har en markant förskjutning emot ökad marknadshushällning ägt rum under femtio- talet och början av sextiotalet (jfr. 4: jordbrukets kassainkomster och bruttointäkt.) Enligt en av författaren gjord skattning, skulle pä bokföringsgärdarna kassain- komsternas andel av bruttointäkten frän företaget inklusive biförtjänster för hela är 1950/51 värit 83.8 % medan de är 1960/61 skulle ha representerat 90.1 % av bruttointäkten (1). Biförtjänstverksamheten motiveras i hög grad av lantbrukarens strävan att förbättra sin likviditet. Verksamheten är alltsä i främsta rummet inriktad pä pro- duktion av varor och tjänster utanför det egna gärdsbruket. Härvid strävar före- tagaren att utnyttja speciellt sädana resurser, vilka ej inom det egna gärdsbruket finner tillräcklig ekonomisk avsättning, som exempel kan nämnas smäbrukets över- skott pä arbetskraft. I bokföringsverksamheten bar man, närmast för att undvika bokslutstekniska problem bokfört vissa leveranser frän biförtjänsterna tili övriga grenar av samma företag via kassarörelsen. Som exempel härpä mä nämnas: skogs- vilt, renkött och fisk, som levererats tili hushället. Betecknande är, att endast nägra fä procent av alla bokföringsgärdar överhuvudtaget redovisat för natura leveranser frän biförtjänstverksamheten tili övriga delar av företaget. Utvecklingen har här, i motsats tili vad som skett inom övriga företagsgrenar, visat tendenser tili ökande natura leveranser tili övriga delar av företaget främst i form av maskinarbete i eget jord- och skogsbruk. Detta beror sannolikt pä, att man i bokföringsverksam- heten hänfört tillgängar säsom traktorer, bilar och skördetröskor tili biförtjänst- kapitalet, ifall att det utförts betydligt mera biförtjänstarbete än arbete inom det egna gärdsbruket med dessa maskiner (jfr. tab. 2 »maskinhyror»), Verksamhet med dylika biförtjänsttillgängar kommer därmed även inom gärdsbruket att uppfattas som biförtjänstverksamhet. Sädana poster har under den studerade perioden utgjort under en procent av biförtjänsternas bruttointäkt. Kassainkomsterna frän biför- tjänsterna avspeglar därför väl omsättningen inom biförtjänstverksamheten. Bok- föringsgärdarnas totala kassaomsättning har däremot, p.g.a. den ökade marknads- hushällningen förstorats snabbare än företagens totala värdeomsättning. Utgäende ifrän dessa fakta samt de siffror, som presenterats i tabell 1, kan man sluta sig tili att den svagt sjunkande tendensen i biförtjänsternas andel i den totala inkomst- summan tili stor del är en skenbar företeelse. Sä som biförtjänsterna uppfattats i lönsamhetsundersökningarna, torde de som inkomstgrupp tili sin betydelse knappast undergätt större förändringar under den studerade perioden. Strukturellt sett har biförtjänsterna pä bokföringsgärdarna däremot förändrats betydligt (jfr. tab. 2). Generalitkan man säga, att de arbetsintensiva formerna för biförtjänster starkt har ökat i betydelse. Arbetsersättning och maskinhyror bar blivit märkbart viktigare biförtjänstinkomstkällor, medan de ur arbetssynpunkt mera passiva biförtjänstformemas andel minskat. En klar tendens mot ökad bety- delse visar även de sociala understöden. 82 Slutsatser Undersökningens motiv har värit, att ur ett befintligt material bestäende av bokföringsgärdarna skapa en orienterande bild av biförtjänsternas omfattning och karaktär. De vunna resultaten kan säledes under inga omständigheter generaliseras. Det har bl.a. framkommit, att de studerade faktorerna, biförtjänsternas storlek och art, företer mycket stora variationer mellan olika gärdsbruksgrupper för att inte tala om enskilda fall. Detta faktum förutsätter att ytterligare undersökningar i gebitet borde utföras med material, vars representativitet är bättre än hos det mate- rial, som utnyttjats i denna undersökning. Som stöd för denna uppfattning kan framhällas, att bokföringsuppgifterna för biförtjänsternas del värit mindre exakta än för övriga företagsformer. LITTERATURFÖRTECKNING (1) Hackman, P. 1964. Biförtjänsterna i lantbrukarefamiljens ekonomi (Maskinskriven laudaturav- handling). Helsingfors. (2) Kansallis-Osake-Pankki, Kuukausikatsaus 1—2./1963. Helsinki. (3) Maatalouden kannattavuustutkimustoimikunnan mietintö. 1963. Helsinki. (4) Tutkimuksia Suomen maatalouden kannattavuudesta XXXIX—XLIX. Helsinki. (5) Virtamo, A. 1956. Lönsamhetsundersökningarna i Finland. Lantbr. driftsekon., pp. 512 518. Stockholm. SUMMARY; THE AMOUNT AND STRUCTURE OF OFF-FARM CASH RECEIPTS ON FINNISH BOOK- KEEPING FARMS DURING FISCAL YEARS 1950/51-1960/61. Patrick FTackman Department of Agricultural Economics, University, of Helsinki The evolution towards greater labour productivity in agricultural production seems to become more and more rapid, while increasing amounts of capital is being invested per labour hour in the process. In Finland, where the farms are remarkably small, these trends have caused an increasing interest in part-time farming, its problems and possibilities. The main purpose of this work has thus been to present some figures illustrating the significance and kinds of off-farm income sources on Finnish bokkeeping farms. All the figures used in the study have been obtained from farms involved in the state planned scheme named »investigations on the profitableness of agriculture in Finland». The amount of farms takingpart in this bokkeeping work has, during the time studied, been about one thousand. The relative amount of off-farm cash receipts (in %) has been chosen as criterion of off-farm income significance in total income. The use of a systematic grouping has made it possible to illustrate the structure of off- farm income sources and the changes in structure that have occurred between the fiscal years 1950/51 and 1960/61 (see Tables 1 and 2). 83 The percentages in Table 1. show no definite trends towards a change in the off-farm income significance. It should be kept in mind that the proportion of marketable commodities during the period studied, has increased markedly (from about 84 % in 1950/51 to about 90 % in 1960/61) for the whole undertaking, while off-farm undertakings show almost no signs of natural economy during this period. Table 2 shows that there has been a great structural change in the sources of off-farm income between the business years 1950/51 and 1960/61. Sources comprising greater amounts of labour and also some social benefits have increased, while more capital sources have decreased in significance. The results achieved cannot under any circumstances be generalized. In the first place because the bookkeeping farms give a more or less biased picture of the Finnish farmer (3). Secondly, the factors studied above show great variance from case to case. In order to get reliable information on the situation today and the possibilities of tomorrow, the matter of off-farm income should be studied on larger scale on more representative farms.