NYA RON OM BLADANALYSENS ANVANDNING Hjalmar Selenius Älands försöksstation, Jomala Mottaget 30. 3. 1972 NEW EXPERIENCES IN THE USE OF LEAF ANALYSIS Hjalmar Selenius Experimental station of Aland, Jomala Abstract. This study, which is part ofa more extensive investigation in resistance to drought, has through special circumstances led to a method of obtaining through leaf analysis a proportion between nitrogen and potassium which is characteristic for every species and variety. This proportion depends on the colour of the leaf, graduated according to the shade of blue-green yellow-green and dark light, which again depends on whether chlorophyll a, blue-green, or chlorophyll b, yellow-green, is the dominant substance that gives its colour to the leaves. The N/K proportion varies from about 3.20 in pine and juniper needles to about 1.00 in certain oats varieties. Analyses of samples from a combined nitrogen fertilizing and irrigation experiment with spring cereals, 1964—67, showed that irrigation as well as nitrogen fertilizing constantly increased the N/K proportion. In an experiment arranged in 1971 by spraying strawshortening substance (CCC, 4 kg/ha) on winter and spring wheat, oats and barley varieties, it was proved that this treatment, which generally brings about a changing of the colour of the leaves in the direction from yellow-green to blue-green also generates an increase in the N/K proportion. Inledning De undersökningar, för vilka här redogöres, ingär egentligen i ett större sammanhang, nämligen frägan om torkresistensen och möjligheterna att pävisa denna. Förutsättningarna för dylika undersökningar är gynnsamma pä Älands försöksstation i Jomala, där värarna och försomrarna är torrare än annorstädes i landet (Tabell 1). Under de torra ären 1955-—-58 gav kornsorten Foma anmärkningsvärt höga skördar i förhällande till andra kornsorter. Men det var först under den torra vären 1963 som man tydligt lade märke tili den blägröna fargen, klorofyll a:s farg, hos bladen av denna sort, vilken iakttagelse gav upphov tili den här undersökningen. Man har även i vissa fall kunnat märkä en direkt skördestegrande effekt vid använd- ningen av sträförkortningsmedlet CCG, tydligast, enligt erfarenheter i Sverige, där man mest lider av försommartorka, säsom pä Gottland, Öland och i Östersjöns kusttrakter. Man kan även iakttaga, att användningen av CCC förändrar bladfargen päde besprutade plantorna, sä att de fär en mera blägrön skiftning. https://www.c-info.fi/en/info/?token=S-oXFJybL2EDGRlu.tY00uU7syTYNVILEoxzYKw.kISkSBu0BCNnmDaJPo9Oo4YNjGwYSKGf_5WpZbaDgMZ9QXA9zEdJKK4YqxcYfK0YbYlLIfsLpuE9QlhPlZjRhaQmNWNm7ru4LMqc7TW_ZmJD4lrT56IcMJ6hmBMK2Jw2josyNNlre8uFvb9BA7F74UcOIa8u04XnbisDrv2N 259 Tabell 1. Väderleksförhällandena i Jomala 1963—71. Table 1. Weather conditions at Jomala 1963— 71. At Medeltemperatur °C Mean temperature °C Nederbörd i mm Sätid Sowing date Tear Precipitation mm Värvete Korn Havre April Maj Juni Juli April Maj Juni Juli Spring Barley Oats April May June July April May June July wheat 1963 1.2 10.1 13.4 15.9 38 16 24 26 9.5. 14.5. 1964 2.4 8.7 12.8 15.4 18 9 34 33 9.5. 9.5. 1965 3.4 6.1 12.8 14.0 18 9 10 104 7.5. 7.5. 1966 —0.6 7.6 15.2 16.7 36 22 20 45 16.5. 16.5. 1967 3.1 7.3 12.4 16.3 29 60 37 21 11.5. 11.5. 1968 4.1 6.6 14.8 15.0 44 61 18 30 2.5. 29.4. 1969 2.9 7.4 14.5 16.2 23 42 3 47 13.5. 19.5. 1970 1.1 8.0 14.8 14.9 59 6 13 49 8.5. 9.5. 8.5. 1971 1.8 8.7 12.8 16.3 32 9 29 53 22.4. 22.4. 23.4. Normal 2.6 7.9 12.6 16.4 33 32 37 45 Enligt Halldahl (1966) är förhällandet mellan klorofyll a och b 3:1. Men klorofyll a i levande celler förekommer i olika former, som kan registreras spektrofotometriskt, och de olika klorofyllformerna har fätt namn efter sinä absorptionsmaxima i rött. I de fiesta växter har det visat sig möjligt att urskilja tre former, Ca 670, Ca 682 och Ca 700. Om klorofyllet extraheras, fär man bara ut en typ, den som vi vanligtvis menar med klorofyll a, med ett rött absorptionsmaximum i eter vid väglängden 662 nm. Det är troligtvis denna som ästadkommer den blägröna fargen hos bladen, ty om alla formerna skulle medverka, vore det omöjligt för klorofyll b att hos bladen hos endel växter fä fram den gulgröna färgen eller klorofyll b:s färg. Dess absorptionsmaximum i rött är 660 nm, säledes nästan detsamma som för den extraherade formen av klorofyll a. Det förefaller som om det tillsvidare inte skulle vara möjligt att med analys av klorofyll a och b fä fram säkra uppgifter om deras verkliga förhällande tili varandra. Emedan koppar hör tili de spärämnen, som det räder brist pä Jomala, har man, där denna brist pävisats, tillfört kopparsulfat, 50 kg/ha, vilket resulterat i att bladen fätt en mycket intensivare grön färg. Delta ledde till tanken, att man genom bladanalys skulle fä tai som skulle motsvara halien av klorofyll a och b i bladen. Bladanalysmetoden, som utvecklats av Lundegärdh (1954), gär ut pä att man tar bladprov vid blomningens början och de analyseras pä halien av kväve, kalium och fosfor, varigenom man kan avläsa jordens förmäga att leverera dessa ämnen tili växterna och den utgör därför en komplettering tili den kemiska jordanalysen. Puustjärvi (1965) har använt barranalys av tallbarr pä kväve, kalium och fosfor för att med tillhjälp av för- hällandena N/K och N/P fastställa gödslingsbehovet pä torvmarker avolika typ. Material och metoder Sommaren 1969 insändes prov av tallbarr som är klart blägröna och av granbarr som är mörkt gulgröna tili torvforskningsinstitutet, Hyrylä, för att analyseras pä kväve och 260 kalium. Dä man hos enen kan lägga märke till att barrens färg är beroende pä växt- platsen, blägröna pä torra platser och gulgröna pä fuktigare och bördigare, togs som- maren 1970 prov av enris pä dylika platser. Samtidigt togs prov av Drott värvete och Foma korn med blägrön bladfärg, ävensom av Svenno värvete och Balder korn med gul- gröna blad. Proven insändes tili torvforskningsitistitutet för analys av kväve och kalium. Det togs även prov av tvä andra kornsorter, Pomo och Karri, samt tvä havresorter, Sisu och Linda, som följande sommar analyserades pä agrikulturkemiska laboratoriet i Vik. Kvävet bestämdes enligt Kjeldahl-metoden och kalium flamfotometriskt. Vid provtagningen graderades bladfargen med I—2 för gulgrön och 4—5 för blä- grön färg, samt som komplettering 1 för ljus och m för mörk färg. Sommaren 1971 togs ocksä prov av tvä växter, som nägot skiljer sig frän varandra i fräga om bladfargen, Aegopodium podagraria, kirskäl och Saponaria officinalis, säpört. Därtill analyserades i laboratoriet i Vik bladprov av Cerastium tomentosum, silverarv. Är 1964 igängsattes i Jomala ett kombinerat bevattnings- och kvävegödslingsförsök i värsäd omfattande 4 är. I delta ingick förutom Foma en annan kornsort, Balder med gul- gröna blad samt tvä värvetesorter, Svenno med gulgrön och Drott med blägrön bladfarg. Drott har även visat sig vara torkresistent, dock inte i lika hög grad som Foma. Bevatt- ningen, tvä gänger 12 mm, utfördes i mitten av juni och början av juli. Kvävegödsel- mängden var 300 kg Nks /ha. För de resultat man kömmit tili finnes redogjort i försöksberättelsen frän Älands för- söksstation 1967. Här skall blott framhällas, att under de tre första, tämligen torra ären, torkresistensen hos Foma och Drott tämligen klart framträdde i rutorna utan bevattning och i desamma med kvävegödsling. Men Drott utnyttjade även bäst säväl bevattning som gödsling. Som komplettering till delta försök insäddes rutor pä 0.75 m 2 under plasttak av varje försöksled, frän vilka sedan togs smä prov frän tiden efter broddskjutning tili ax- gängen med en veckas mellanrum. En del av dessa prov insändes tili olika laboratorier för analys pä halien av klorofyll a och b, men resultaten visade sig vara sä varierande och otillförlitliga, att de inte kunde utnyttjas. Da det fanns prov kvar frän försöksrutorna under plasttak, tagna somrarna 1964—67, analyserades endel prov pä agrikulturkemiska laboratoriet i Vik sommaren 1971, för att fä fram bevattningens och kvävegödslingens inverkan pä N/K förhällandet. Tyvärr blev undersökningen inte sä fullständig och tillförlitlig som hade värit önskvärt, beroende dels pä att proven togs mycket för tidigt i vissa fall, dels pä att somliga prov var för smä att kunna användas. För att undersöka huruvida CCC-besprutningen inverkar pä N/K förhällandet igäng- sattes därför försök vid Älands försöksstation sommaren 1971. Ena hälften av de skydds- rutor, som fanns vid ändarna av varje sortförsök, besprutades med CCC (4 kg/ha), medan andra hälften lämnades obesprutad. Besprutningen skedde i medlet av juni mänad. Frän dessa rutor togs sedan prov, vid tiden för blomningens början, och bladfargen graderades. Proven analyserades i laboratoriet i Vik. Resul täten av tvä rutor mäste kasseras, näm- ligen av Linna höstvete, där proven blev tagna alldeles för tidigt och av Kristina korn, där växlbeständet tili följd av angrepp av randiga jordloppan och bladlöss var alldeles för ojämnt. 261 Tabell 2. Bladfärg och N/K förhällandet hos ett antal typiska växtarter och -sorter. Table 2. Leaf colour and N/Kproportion in some typical species and varieties. Art och sort Provtagn. Bladfärg* N K N/K Species and variety datum Leaf colour* % % Sampling date Pinus silvestris 15. 7. 1969 5 1.28 0.40 3.20 Picea exelsa » ml 1.05 0.76 1.38 Juniperus communis 17. 7. 1970 torr jord dry soil 4.5 1.19 0.37 3.22 fuktig jord moist soil 2 0.91 0.42 2.17 Värvete Spring wheat 10. 7. 1970 Svenno 1 2 2.20 1.72 1.28 Drott 4 2.87 1.79 1.60 Korn Barley 10. 7. 1970 Foma 4.5 3.50 2.64 1.32 Balder 2 3.79 2.97 1.28 Karri 3.5 3.06 2.53 1.21 Pomo 2 3.03 2.92 1.04 Havre Oats 10. 7. 1970 Sisu 14 3.51 3.43 1.02 Linda 1 2.5 2.10 3.50 0.60 Aegopodium podagraria 28. 6. 1971 2.5 3.30 2.00 1.65 Cerastium tomentosum » 1 2 (4.5) 2.49 2.40 1.04 Saponaria officinalis 20.8.1971 4 3.33 1.87 1.78 * Bladfärg och dess intensitet: I —2 = gulgrön, 4—5 = blägrön; 1 = ljus, m = mörk. * Leaf colour and its intensity: I —■ 2 = yellow-green, 4—5 = blue-green; I light, m = dark. Resultat och diskussion Bladanalysens användning för att pävisa N/K förhällan- dets beroende av bladfärgen. Det framgär av Tabell 2, att det rädde en väsentlig skillnad i N/K förhällandet för tallbarr, 3.20, och för granbarr, 1.38. Proven var tagna frän samma mark, alldeles intill varandra, men tallbarr var klart blägröna och granbarr mörkt gulgröna. Analyserna av enens barr överensstämmer med de av tali- och granbarr. Sälunda gav analysen av enbarr frän torr plats N/K förhällandet 3.22 och frän fuktig plats 2.17. För värvete-sorterna är skillnaderna mindre, 1.60 och 1.22, men de är i alla fall i rätt riktning. Att skillnaderna för kornet inte hiivit större, mäste bero pä att proven inte hiivit tagna vid den absolut rätta tidpunkten vid blomningens början. För Karri, Pomo och Sisu överensstämmer deras N/K förhällande tämligen väl med bladfärgen. Att detta för Linda blev sä lägt torde bero pä att provet togs nägot för tidigt i förhällande tili blomningen. N/K förhällandet för kirskäl var 1.65 och för säpört 1.78. Ett intressant fall utgör sil- verarv, vars bladfärg graderades 1 4.5 = ljust blägrön, men som egentligen seglade under Tabell 3. N/K förhällandet frän det kombinerade kvävegödslings- och bevattningsförsöket i värsäd 1964—67. Table 3. NjK proportion in samples of the combined nitrogenfertilization and irrigation experiment with spring cereals 1964— 1967. I = obevattnad not irrigated II = bevattnad irrigated 2x12 mm a = ogödslad not fertilized b = gödslad med Nks fertilized with calcium nitrate 300 kg/ha Provtagn. Blad- Medeltals Means N/K Art och sort datum färg* N K N/K Sampling Leaf % %Species and variety Sort Bevattn. Gödsl. Variety Irrig. Fertil.date colour* Värvete Spring wheat Svenno I a 16. 7. 1964 2 2.95 3.00 0.98 1.18 I 1.00 a 1.16 2 2.72 2.68 1.01 II 1.37 b 1.21 2 3.14 2.45 1.34 2 2.95 2.10 1.40 4 2.81 2.60 1.08 1.34 I 1.10 a 1.37 4 3.17 2.83 1.12 II 1.58 b 1.31 4 3.65 2.20 1.66 4 3.06 2.05 1.49 4.2 3.09 3.30 0.94 1.05 I 0.94 a 1.06 4.2 2.64 2.83 0.93 II 1.16 b 1.04 4.2 2.89 2.45 1.18 4.2 2.92 2.57 1.14 1.8 2.58 3.30 0.78 0.83 I 0.74 a 0.86 1.8 2.03 2.92 0.70 II 0.93 b 0.81 1.8 2.83 3.00 0.94 1.8 2.97 3.25 0.91 2 2.10 3.10 0.68 0.68 2 1.76 3.10 0.57 4 2.47 2.40 1.03 0.93 4 1.99 2.43 0.82 4.2 2.30 2.43 0.95 0.82 4.2 1.54 2.25 0.68 1.8 1.60 2.36 0.68 0.70 1.8 1.71 2.36 0.72 2 2.96 2.15 1.38 4 2.80 2.29 1.22 4.2 2.73 1.92 1.42 1.8 2.73 2.63 1.04 2 1.51 3.43 0.44 0.54 2 2.02 3.17 0.64 2 1.94 3.54 0.55 4 1.63 3.50 0.47 0.54 4 2.13 3.85 0.55 4 2.05 3.50 0.59 4.2 1.38 4.00 0.35 0.48 4.2 1.99 3.60 0.55 4.2 1.94 3.65 0.53 1.8 1.05 4.40 0.24 0.32 1.8 1.35 3.93 0.34 1.8 1.38 3.58 0.39 » » » I b » » » » » » » II a II b I aDrott » » » I b II a II b Barley I aFoma » » » » » » » » I b» » II a II b» Balder I a I b» » » II a II b Spring wheat Svenno II a II b II a II b 21. 7. 1965 » » » » Drott » Barley Foma II a II b II a II b » » » » » Balder » Spring wheat Svenno II a II a II a II a 7. 7. 1966 Drott Foma » » » Barley Balder Spring wheat Svenno I a 8. 7. 1967 II a II b I a II a II b » » » » » » » Drott » » Barley Foma I a » » » » » » II a II b » » Balder I a » » II a II b • Se Tabell 2. * See Table 2. 262 263 falsk flagg, ty dä man för analysernas skull i en liten kvarn krossade bladen tili pulver, blev delta klart gulgrönt och N/K förhällandet blev även 1.04. I enstaka fall kan sälunda N/K vara ett annat än vad bladfärgen skulle förutsätta, men i själva verket är det klorofyllhalten som avgör. Denna undersökning skall komplet- teras med andra växtarter och -sorter samt av en del av de tidigare undersökta växterna skall nya prov tagas med noggrannare iakttagande av blomningstiden. Bevattningens och kvävegöd s 1 i n g e n s inverkan pä N/K förhällandet. Granskar man Tabellen 3 frän 1964 finner man först och främst, att förhällandet mellan sorterna ganska väl överensstämmer med detsamma i Tabell 2, ehuru talen är nägot lägre, som man jukan vänta med beaktande av tiden för provtag- ningen, som dock var närä den idealiska för värvetet. Bevattning har genomgäende gett högre tai än obevattnat, medan N-gödsling för värvetet gett högre tai, men för kornet obetydligt lägre än för ogödslat. Delta senare mäste dock bero pä för tidigt tagna prov. Proven frän följande är som hade en sval maj och juli togs alldeles för tidigt, varför talen blev mycket läga och otillförlitliga. Frän är 1966 fanns det prov kvar endast frän de obevattnade och ögodslade rutorna och dä proven togs nägot för tidigt, är resultaten icke fullt tillförlitliga. Frän är 1967 fanns det nägot flera prov kvar, men dä dessa tagits för- hällandevis ännu tidigare än under föregäende är, gav analyserna läga och därigenom otillförlitliga tai. Dock är förhällandet mellan sorterna nägorlunda normalt och bevatt- ningen har gett högre tai än obevattnat samt gödslat nägot högre än ogödslat och överens- stämmer med resultaten frän 1964. I stort sett har analyserna gett resultat, som ger nägorlunda säkra svar pä frägan om bevattningens och gödslingens inverkan. Sträförkortningsmedlets inverkan pä N/K förhällandet (Tabell 4). Granskar man resultaten för höstvetesorterna, förefaller talen för Vakka att vara mycket tillförlitliga och visar en liten stegring för CCC-användningen. För Virgo däremotär stegringen för stor och därigenom icke trovärdig, emedan proven togs för tidigt. Bland varvetesorterna är stegringen för CCC-användningen ungefar likadan för Svenno och Drott, men mycket obetydlig för Jo 04558. Att det inte blev nägon stegring för Ring kan förklaras med att proven togs nägot för tidigt; enligt tidigare iakttagelser är Ring nägot senare än de andra sorterna. Förhällandet mellan sorterna Svenno och Drott över- ensstämmer ocksä med Tabell 2. För havresorterna har resultaten hiivit mera otillförlitliga än för andra växtslag. Att det hiivit en minskning i N/K förhällandet vid CCC-användningen för sorterna Linda och Flannes, torde hero pä att proven tagits nägot för sent. För Risto och Sisu blev resul- taten normala och överensstämmer med bladfärgen. Av kornsorterna togs proven av 6-radiga Pomo för tidigt, varför talen blev för läga men visade dock stegring för CCC-användningen. Pä Paavo tycks CCC ha en särskilt stark inverkan, vilket även framgär av N/K förhällandet. Men det förefaller som om CCC inte skulle ha inverkat sä mycket pä strälängden hos Balder och Foma, mähända beroende pd att denna är jämförelsevis kort, och delta har i sin tur gjort att det inte hiivit nägon stegring av N/K, utan att det t.o.m. hos Foma har hiivit en minskning. Det är dock sanno- likt, att delta inte skulle ha inträffat, om man värit mera noggrann med tiden för prov- tagningen. Förhällandet mellan N/K talen överensstämmer dock med dem frän före- gäende är. Även för Karri kan en normal stegring vid CCC-användningen förmärkas. 264 Tabell 4. Inverkan av CCC (4 kg/ha) pä N/K förhällandet. Table 4. Effect of CCC (4 kg/ha) upon JV/K proportion. Art och sort CCC Ax- eller Provtagn. Blad- N K N/K använd vippgäng datum färg* % %Species and variety use Ear or panicle Sampling Leaf date colour Höstvete Winter wheat Vakka 0 24.6. 1971 CCC » 3.7.1971 2.5 3.42 2.22 1.54 » 2.6 3.80 2.40 1.58 » 3.5 3.05 2.10 1.45 » 3.6 3.11 1.63 1.91 9. 7. 1971 12 4.00 2.50 1.60 » 1 2.3 3.68 2.20 1.67 » 4 3.95 2.24 1.76 » 4.2 4.00 2.00 2.00 » 2 3.42 2.20 1.55 » 2.3 3.61 2.45 1.47 » m 1.5 3.19 2.25 1.42 » m 1.7 3.28 2.30 1.43 12.7.1971 1 3 3.04 2.80 1.09 » 1 3 2.84 3.13 0.91 » 1 3.5 2.55 3.47 0.74 » 1 4.2 3.72 2.97 1.25 » 1 3.5 2.39 3.60 0.66 » 1 4 2.50 2.97 0.84 » 1 3.5 3.93 3.25 1.21 » 1 3 3.50 3.92 0.89 16.7.1971 1 2.5 2.11 2.92 0.72 » 1 3 2.03 2.45 0.83 21.7.1971 3 3.34 2.67 1.25 » 4 2.53 1.67 1.51 24.7.1971 2 3.04 2.55 1.19 » 2.2 2.92 2.45 1.19 » 4.2 3.06 2.15 1.42 » 4.3 3.23 2.60 1.24 » 3.2 3.01 2.35 1.28 » 3.5 3.20 2.30 1.39 » » Virgo 0 28.6. 1971 CCC »» » Värvete Spring wheat Svenno 0 7.7.1971 CCC »» » 0 5.7. 1971 CCC » Drott » » Ring 0 7.7. 1971 CCC »» » Jo 04558 0 6.7. 1971 CCC »» » Havre Oats Linda 0 7.7.1971 CCC »» » Risto 0 » »CCC» Sisu 0 6.7. 1971 CCC »» Hannes 0 5.7.1971 CCC »» Korn Barley Pomo, sexrad. 0 10.7. 1971 CCC »» sixrow » Paavo, fyrrad. 0 8.7. 1971 CCC »» fourrow » Balder, tvärad. 0 12.7.1971 CCC »» tworow » Foma, tvärad. 0 » »» tworow CCC Karri, tvärad. 0 10.7. 1971 CCC »» tworow * Se Tabell 2. * See Table 2. 265 Vid en överblick av resultaten finner man, att man hos höst- och värvetesorterna, för vilka man normalt brukar företaga besprutning med CCC, i allmänhet har erhällit en ökning av N/K förhällandet vid CCC-användningen, medan den hos havre- och korn- sorterna har värit nägot osäkrare. Huvudorsaken till delta har värit, att dä de har sluten blomning, har det värit svärt att iakttaga den rätta tidpunkten för provtagningen. I huvud- sak har man dock även här fätt fram, att CCC-användningen ökar N/K förhällandet. För att man skall fä ett säkert optimum för N/K förhällandet för en sort, är dock ett ärs undersökningar otillräckliga, varför dessa mäste fortsättas, varvid man kan undvika fel, som hiivit begängna. Vidare bör beaktas, att förhällandet mellan blägrönt och gul- grönt hos bladen varierar nägot frän är tili är, sä att den blägröna skiftningen framträder tydligare under varma och torra värar och försomrar. Delta gör, att man bör taga blad- prov för analysering under Hera är för att erhälla ett tillförlitligt optimum för N/K för- hällandet hos de olika växtarterna och sorterna. Sammandrag Denna undersökning ingär i ett större sammanhang, nämligen frägan om torkresis- tensen och möjligheter att pävisa denna. Undersökningen har genom särskilda omständig- heter lett fram tili en metod att genom bladanalys erhälla ett förhällande mellan kväve och kalium, som är karakteristiskt för varje växtart och -sort. Delta N/K förhällande är beroende av bladfärg, graderad efter skiftningen blägrön gulgrön och mörk ljus, vilken i sin tur beror pä om klorofyll a, blägrönt, eller klorofyll b, gulgrönt, dominerar och ger sin färg ät bladen. N/K förhällandet varierar frän c;a 3.20 hos tallbarr och enens barr tili c;a 1.00 hos vissa havresorter. Vid analysering av prov frän ett kombinerat bevattnings- och kvävegödslingsförsök 1964—67 erhölls som resultat, att bevattningen genomgäende höjer N/K liksom kväve- gödslingen gör det. Vid ett är 1971 anordnat försök med besprutning med sträförkortningsmedlet CCC (4 kg/ha) pä ett antal höstvete-, värvete-, Havre- och kornsorter, visade det sig, att denna behandling, som vanligtvis ästadkommer en färgskiftning hos bladen i riktningen frän gulgrönt tili blägrönt, även i vanliga fall frambringar en höjning av N/K förhällandet. LITTERATUR Halldahl, P. 1966. Fotosyntesen. 119 p. Stockholm. Lundegärdh, H. 1954. Kiima und Boden in ihrer Wirkung auf das Pflanzenleben. 598 p. Jena. Puustjärvi, V. 1965. Neulasanalyysi männyn lannoitustarpeen ilmentäjänä. Metsätal. Aikakausi. 1: I—3.1 —3.